Hejsan!
Idag var det öppet hus på skolan, jag stod i kafét och hjälpte till! Sen gick vi ner till aulan för att lyssna på rektorn och tre elever i min klass!

Måste ju ärligt säga att sitta där och lyssna när mina härliga klasskompisar pratade om resor vi har gjort under våra år på Utsikten och lite annat smått och gott genom åren, det gjorde mig riktigt känslosam! Jag insåg hur mycket man har vart med om, hur många fobier man nästan lyckats bota, hur otroligt kul det har varit och hur sjukt mycket jag har växt som person!!

Det är verkligen så, när jag började på Utsikten var jag väldigt liten i mig själv, jag var otroligt rädd för väldigt många saker! Jag visste redan från början att alla äventyrs resorna skulle bli jobbiga för mig och min rädsla, men trots att jag gråtit, vägrat, skadat mig och i vissa fall tvingat mig göra något jag verkligen vart as rädd för, så har det gått bra tillslut och jag har faktiskt njutit av det! Men det skulle aldrig gått utan mina klasskompisar, de har vart på grund av er som jag har utmanat min rädsla för jag har alltid känt mig så trygg med er!

I dag är det 133 dagar kvar till studenten och jag vill verkligen inte sluta! Som jag skrev förut har jag växt som person, jag har lärt mig hitta mig själv och mitt självförtroende är bättre än någonsin (kan alltid bli mycket bättre men...) och jag kan stå för vem jag är! Jag kan ju ärligt säga att jag blivit en mer positiv person och mycket bättre på kontrollera mina känslor!

Något jag aldrig trodde skulle hända var att jag utan problem skulle ställa mig och redovisa inför klassen, men i dag gör jag det med glädje! Jag njuter av något jag för 2,5 år sedan avskydde! När jag skulle redovisa för klassen när jag gick första året på gymnasiet, mådde jag så dåligt att jag låg och grät av nervositet kvällen innan och skakade mig igenom hela redovisningen, efter nästan varje redovisning sprang jag ut och spydde! En klar förbättring:D Det bästa är att alla lärare verkligen ser den skillnaden efter mina redovisningar och jag mår så mycket bättre av det!

Och att jag skulle tycka skolan var kul fanns ju inte på kartan! Här vaknar jag hur trött som helst, huvudverk, sjuk eller något sånt, det spelar ingen roll jag går till skolan med ett leende ändå (oftast i alla fall) det är så skönt att komma till skolan och mötas av folk man verkligen tycker om!

Nu sitter jag hemma och tänker: "Hur fan kunde jag tveka på att välja Utsikten?!" Det är det bästa jag vart med om!!! <3

Tack alla som funnits där för mig i situationer som blivit! <3